Stora energipriset

Stora energipriset var ett svenskt pris inom energiteknik som delades ut av Theorells i samarbete med Dagens Industri och senare Sweco.[1] Priset delades ut från 1984 till 2012, till både organisationer och personer, med visst fokus på energibesparing i byggnader. Själva priset utgjordes av en förgylld theorellventil. Från 2009 delades även ett studentpris ut, baserat på examensarbeten.[2] Från 2014 ersattes priset av Swecos Hugopris, namngivet efter Hugo Theorell, med annan inriktning.[3][2]

Pristagare i urval

  • 1984: Carl Munters (för utvecklandet av värmeväxlaren)[4]
  • 1986: Östergötlands läns landsting och Mårten Fackler (för alternativ uppvärmning av byggnader)[4]
  • 1987: Göran Henningsson på AB Ludvig Svensson för uppfinningen Energiväv. En aluminiumväv som monteras i växthus och årligen genererar en besparing på 20 TWh med 20 000 hektar väv
  • 1989: Vasaterminalen AB (för tillvaratagande av överskottsenergi i World Trade Center i Stockholm)[4]
  • 1995: Lennart Johansson, Eustathios Ionnides och Magnus Kellström, SKF (för unika insatser inom SKF som möjliggjorde reduktioner av energiförluster i maskiner, fordon och apparater)[4]
  • 1998: Karl-Axel Edin (för att under 20 år deltagit i energidebatten med sina analyser av energiteknik och energipolitik)[4]
  • 1999: Sven-Erik Jungvik, Mora Armatur AB (för Mora ESS-tekniken, vattenkranen ESS och andra vatten- och energibesparande innovationer)[4]
  • 2000: Fagersta Energetics och Uppsala Energi (för att ha utvecklat material- och värmeväxlarteknik för utvinning av vattenångans energiinnehåll)[1]
  • 2001: Mats Leijon (för idén till och utvecklandet av Powerformer, en ny typ av elgenerator)[4]
  • 2002: Helsingborgshem och HSB Sundfastigheter (för sitt arbete med att minska energiförbrukningen i flerbostadshus)[5]
  • 2003: Anders Rydåker och Erik Granryd (för att ha utvecklat värmepumpteknik och teknik för fjärrkyla)[4]
  • 2004: Herman Lindborg (för energisparande åt fastighetsägare med smarta ventilationssystem)[4]
  • 2005: Tomas Hallén, Akademiska Hus (för borrhål i marken som sparar energi)[4]
  • 2006: Enno Abel, Akademiska Hus (för sitt arbete där han uppmuntrar framtidens innovatörer)[4]
  • 2008: Landstinget i Dalarna (för att vara Sveriges energisnålaste landsting)[4]
  • 2009: Kenth Arvidsson och Arlanda Energi (för en energismart affärsmodell)[4]
  • 2010: Alingsåshem (för renovering av miljonprogramsområde och utnyttjande av passivhusteknik)[6]
  • 2011: Norrköpings kommun (för Händelö energikombinat, där flera aktörer samarbetar i ett industriellt ekosystem och uppnår högre energiutbyte)[4]
  • 2012: Eksta Bostads AB i Kungsbacka (för införande av förnybar energi och byggande av energieffektiva bostäder)[7]

Källor

  1. ^ [a b] Stora Energipriset gick till Fagersta Energetics och Uppsala Energi, pressmeddelande från Sweco, 2000-12-07
  2. ^ [a b] De vann Swecos Hugopris, Ny Teknik 2014-01-23
  3. ^ Årets hållbara idéer belönade med Swecos Hugopris Arkiverad 23 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine., Sweco 2014-01-23
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Tidigare pristagare årets innovatör och årets inspiratör Arkiverad 23 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine., Sweco, läst 2018-07-23
  5. ^ Stora Energipriset till Helsingborgshem och HSB Sundfastigheter, pressmeddelande från Sweco, 2002-12-05
  6. ^ Alingsåshem får pris för renovering av miljonprogramsområde Arkiverad 23 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande från Sweco 2010-11-25
  7. ^ Stora Energipriset går till Eksta Bostads AB Arkiverad 23 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande från Sweco 2012-11-27
  1. https://www.di.se/artiklar/2000/8/29/tidigare-vinnare-av-stora-energipriset/