Kommunen ligger på förlängningen av den sydsmåländska urbergsslätten, där gnejsberggrunden, främst i östra delen, innehåller inslag av hyperit, känd som svart granit. Den flacka bergsytan är huvudsakligen täckt av granskog och morän, med flera stora våtmarker. Vyssle myr och Västermyr är exempel på områden med högmosse- och kärrinslag samt en vegetation bestående av pors och klockljung.
I sydöstra delen av kommunen är berggrunden uppsprucken och bildar ett sprickdalslandskap, där den norra delen av sjön Immeln är ett tydligt exempel. Längs åarna finns översvämningsmarker, kända som "mader", särskilt längs Helge å i västra Osby. Dessa marker har traditionellt använts som slåtterängar och är av stor betydelse för fågellivet. I kommunens sydvästra del flyter Helge å genom Osbysjön.[9]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en bred blocköverskridande koalition bestående av Allianspartierna, Miljöpartiet och det lokala Göingepartiet kommunal samling (GpKS). Partierna styrde i minoritet. Efter valet 2014 blev de rödgröna det största blocket men samlade inte till egen majoritet. Istället blev Sverigedemokraterna vågmästare under mandatperioden som präglades av en tight budget.[11] Sverigedemokraterna valde dock under hela mandatperioden att rösta med Allianspartiernas budget vilket ledde till att de rödgröna fick styra med en budget från ett annat block. Efter valet 2018 tog Alliansen över makten i minoritet. Man meddelade att "Vi måste ta itu med kostnaderna för försörjningsstöd som har skenat iväg. Näringslivsfrågorna kommer att hamna mycket högre denna mandatperiod. Vi måste också komma igång med bostadsbyggandet".[12]Liberalerna åkte ur kommunfullmäktige i valet 2022 men Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna fortsatte styra i minoritet under mandatperioden.[13]
I kommunen finns en stark tradition av småföretagande, särskilt inom trä och metall. Ett tidigare känt Osbyföretag var leksaksakstillvetkaren Brio.
Svart diabas för gravstenar och andra monument har brutits i kommunen under hela 1900-talet.
Andra företag i kommunen är Swanson's Travel och Osby Glas, som tillverkar bland annat isolerglas, Osby Parca, som tillverkar Osby-Pannan, Briser som arbetar med vattenlogistik, åkeriet Göingefrakt, möbeltillverkaren Tuve, dörrtillverkaren Ekodoor, Fönsterspecialisten, Bröderna Nilssons snickerifabrik, Osby Mekan AB och VVS-företaget Trio Perfekta.
Infrastruktur
Transporter
Genom västra delen av kommunen går riksväg 23 och genom östra delen går länsvägarna 119 och 121. Genom södra delarna av kommunen går även Skåneleden.[9]
Befolkning
Demografi
Statistik
Demografi
Osby kommun
Osby sett från Ebbarps klint.
Civilstånd
Ogifta
Antal (Andel)
6461 st (49,14 %)
Gifta
Antal (Andel)
4 755 st (36,16 %)
Skilda
Antal (Andel)
1 186 st (9,02 %)
Änkor/Änklingar
Antal (Andel)
747 st (5,68 %)
Könsfördelning
Män
6 631 st (50,43 %)
Kvinnor
6 518 st (49,57 %)
Åldersfördelning
0–14 år
2 239 st (17,03 %)
15–24 år
1 484 st (11,29 %)
25–54 år
4 554 st (34,63 %)
55–64 år
1 626 st (12,37 %)
65+ år
3 246 st (24,69 %)
Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [31]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Osby kommun 1970–2020[31]
År
Folkmängd
1970
13 732
1975
13 810
1980
13 765
1985
13 581
1990
13 742
1995
13 610
2000
12 742
2005
12 600
2010
12 724
2015
12 954
2020
13 198
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Osby kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 176, eller 16,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 954 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 107, eller 8,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 637 den 31 december 2002).[32]
Bakgrund den 31 december 2015
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
1 819
14,04 %
916
903
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
357
2,76 %
181
176
Inrikes födda med en inrikes född förälder
663
5,12 %
305
358
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
10 115
78,08 %
5 126
4 989
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Osby kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[33]
Länsstyrelsen har identifierat 27 särskilt värdefulla kulturmiljöer i Osby kommun. Bland dessa kan nämnas:[34]
Angshult-Gussa Svenstorp: Ett småbrutet odlingslandskap som speglar betydelsen av betesdrift och skog i området.
Gylsboda: En stenindustrimiljö med brytningsplats, järnväg och bostadsbebyggelse.
Lönsboda: Ett järnvägs- och stationssamhälle med kopplingar till industrihistoria och folkrörelser.
Osby skansar - Sibbarps skans och hembygdsgård: En skansanläggning och ett dokument över områdets historia som gränsprovins.
Ullspinneriet i Strömsborg: Industriella anläggningar och vattenkraftsminnen från en tidigare industriepok.
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en grön palmkvist och ett rött gevär i kors
Det första vapnet för Osby köping fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 och innehöll "en röd gående snapphane". 1963 lät man dock fastställa ett nytt vapen, det nuvarande. Geväret syftar dels på snapphanestriderna i området, dels på bössmidet i trakten. Palmkvisten är tagen från Östra Göinges häradsvapen (se även Östra Göinge kommun) och visar på de fredligare förhållanden som senare inträtt. Vapnet registrerades hos PRV 1984.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 1 oktober 2013.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hässleholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Ingen vet vilken budget som går igenom i Osby”. Sveriges Radio. 17 november 2014. https://sverigesradio.se/artikel/6020700. Läst 6 juni 2024.
^Nyheter, S. V. T. (13 september 2018). ”Maktskifte i Osby – Centern vill styra”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/maktskifte-i-osby-centern-vill-styra. Läst 6 juni 2024.
^Hirsi, Hamza; Kristianstad, P4 (21 oktober 2022). ”Tre allianspartier vill fortsätta styra i Osby”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/tre-allianspartier-vill-fortsatta-styra-osby. Läst 6 juni 2024.
^”Kommunfullmäktige”. Osby Kommun. Arkiverad från originalet den 6 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170306033147/http://www.osby.se/kommun-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/. Läst 5 mars 2017.
^”Kommunstyrelsen”. Osby kommun. Arkiverad från originalet den 6 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170306033244/http://www.osby.se/kommun-politik/kommunens-organisation/namnder/kommunstyrelsen/. Läst 5 mars 2017.
^läs online, www.altinget.se , läst: 14 juni 2024.[källa från Wikidata]
^Sveriges statskalender 1994, 1994, ISBN 91-38-12948-5.[källa från Wikidata]
^Sveriges statskalender 1995, 1995, ISBN 91-38-30428-7.[källa från Wikidata]
^Sveriges statskalender 1998, 1998, ISBN 91-38-31311-1.[källa från Wikidata]
^Sveriges statskalender 2002, 2002, ISBN 91-38-31951-9.[källa från Wikidata]
^Sveriges statskalender 1999, 1999, ISBN 91-38-31445-2.[källa från Wikidata]
^Sveriges statskalender 2003, 2003, ISBN 91-38-32045-2.[källa från Wikidata]
^Sveriges statskalender 2006, 2006, ISBN 91-38-32230-7.[källa från Wikidata]
^läs online, www.svt.se , läst: 14 juni 2024.[källa från Wikidata]
^Sveriges statskalender 2007, 2007, ISBN 91-38-32358-3.[källa från Wikidata]
^läs online, espressomedia.se , läst: 14 juni 2024.[källa från Wikidata]
^läs online, www.dagenssamhalle.se , läst: 14 juni 2024.[källa från Wikidata]
^läs online, www.osby.se , läst: 14 juni 2024.[källa från Wikidata]
^läs online, www.osby.se , läst: 14 juni 2024.[källa från Wikidata]
^ [a b] ”Vänorter”. Osby kommun. https://www.osby.se/kommun--politik/om-osby-kommun/vanorter.html. Läst 22 januari 2024.
^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 5 mars 2017.
^”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 5 mars 2017.
^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 5 mars 2017.
^”Kulturmiljö - Osby kommun”. www.osby.se. https://www.osby.se/se--gora/kultur/kulturmiljo.html. Läst 13 maj 2024.