Makoto Kobayashi

Makoto Kobayashi Nobelpristagare i fysik 2008
Makoto Kobayashi
Makoto Kobayashi
Född7 april 1944[1]
Nagoya, Japan[2]
MedborgarskapJapan
Forskningsområdepartikelfysik (teori)[2]
InstitutionerKyoto universitet[1]
National Laboratory for High Energy Physics[1][2]
Alma materNagoyas universitet[1][2]
Känd försitt arbete med CP-brott
Nämnvärda priserSakurai-priset (1985)
Japanska akademipriset (1985)
Asahi-priset (1995)
Nobelpriset i fysik (2008)

Makoto Kobayashi (japanska: 小林誠?, Kobayashi Makoto), född 7 april 1944 i Nagoya, är en japansk fysiker känd för sitt arbete inom partikelfysiken med CP-brott. Hans artikel "CP Violation in the Renormalizable Theory of Weak Interaction"[3] (1973) skriven tillsammans med Toshihide Masukawa var den tredje mest citerade partikelfysikstudien genom alla tider år 2007.[4] Artikeln gav dem halva Nobelpriset i fysik 2008. Den andra hälften gick till Yoichiro Nambu.

Artikeln innehöll en förklaring av CP-brott inom ramarna för standardmodellen, som krävde att modellen måste utökas till tre kvarkfamiljer.[5] Denna förutsägelse blev senare experimentellt bekräftad.

Kobayashi studerade vid Nagoyas universitet innan han 1979 började forska vid partikelacceleratorn KEK i Tsukuba, Ibaraki prefektur, Japan.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 7 oktober 2008.
  1. ^ [a b c d] National Laboratory for High Energy Physics (6 juli 2007). ”Makoto Kobayshi”. Pressmeddelande. Läst 4 oktober 2008. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2008.
  2. ^ [a b c d] Hoddeson, Lillian. ”Flavor Mixing and CP Violation”. The Rise of the Standard Model. Cambridge University Press. sid. 137. ISBN 0521578167. http://books.google.de/books?id=klLUs2XUmOkC. Läst 4 oktober 2008 
  3. ^ Makoto Kobayashi och Toshihide Maskawa (1973). ”CP Violation in the Renormalizable Theory of Weak Interaction”. Progress of Theoretical Physics 49: sid. 652-657. https://repository.kulib.kyoto-u.ac.jp/dspace/bitstream/2433/66179/1/49_652.pdf. Läst 24 november 2018. 
  4. ^ "Top Cited Articles of All Time (2007 edition)"
  5. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande”. KVA. 7 oktober 2008. https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/nobelpriset-i-fysik-2008. Läst 24 november 2018. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Makoto Kobayashi.
    Bilder & media
  • Populärvetenskaplig information om nobelpriset 2008 från KVA, på svenska
v  r
Nobelpristagare i fysik
1901–1925
Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925)
1926–1950
Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950)
1951–1975
Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975)
1976–2000
Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000)
Från 2001
Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023)
Auktoritetsdata
VIAF: 264808451ISNI: 0000 0003 8235 500XGND: 1140146831Libris XL: c9psxrxw3gctxtc Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.NDL: 00259022NKC: js20081021005CiNii: DA06732726