Tore Svennberg

Tore Svennberg
Información personal
Nombre de nacimiento Olof Teodor Svennberg
Nacimiento 28 de febrero de 1858
Bandera de Suecia Estocolmo, Suecia
Fallecimiento 8 de mayo de 1941
Bandera de Suecia Estocolmo, Suecia
Nacionalidad Sueca
Familia
Cónyuge Karin Wiberg
Información profesional
Ocupación Actor, director
Años activo 1877-1940
[editar datos en Wikidata]

Tore Svennberg (28 de febrero de 1858 – 8 de mayo de 1941)[1]​ fue un actor y director teatral de nacionalidad sueca, con una carrera artística que se prolongó a lo largo de más de cinco décadas.

Biografía

Su nombre completo era Olof Teodor Svennberg, y nació en Estocolmo, Suecia. Debutó en el teatro actuando en el Folkan Theatre de su ciudad natal en 1877.[2]​ Desde 1878 a 1891 trabajó con varias compañías teatrales itinerantes junto a la actriz Julia Håkansson, actuando ocasionalmente para el director teatral sueco Albert Ranft.[3]

En el Svenska teatern de Estocolmo actuó en varios dramas de August Strindberg: Gustav Vasa, Erik XIV (que protagonizó en 1899), El sueño (1907) y Dödsdansen (1919). También interpretó muchos personajes de Henrik Ibsen: fue Helmer en Casa de muñecas en 1889, Hjalmar Ekdahl en El pato silvestre (1891), y Borkman en John Gabriel Borkman (1897).[4]

En 1920, Svennberg ingresó en el Teatro Dramaten, del cual fue director entre 1922 y 1928. En ese período se centró en atraer al público representando piezas clásicas y de autores extranjeros.

Svennberg también actuó en varias películas, la primera de ellas dirigida por Victor Sjöström en 1919, el drama Ingmarssönerna, basada en la novela Jerusalén, de Selma Lagerlöf. Interpretó su último papel en el cine a los 82 años de edad, en el drama de Per Lindberg Stål (1940). Fuera de su país es quizás más conocido por trabajar en 1938 en la cinta Un rostro de mujer, en la que actuaba junto a la actriz Ingrid Bergman.

Tore Svennberg falleció en Estocolmo, Suecia, en 1941. Había estado casado desde 1905 con la actriz Karin Wiberg (1878–1950).

Teatro

Actor

  • 1888 : Hela verlden, de José Echegaray, Sala August Lindberg[5]
  • 1891 : Hamlet, de William Shakespeare, Stora Teatern de Gotemburgo[6]
  • 1893 : Sylvi, de Minna Canth, Teatro Sueco de Helsinki[7]
  • 1898 : Marcelle, de Victorien Sardou, Vasateatern[8][9][10]
  • 1898 : Kungsämnena, de Henrik Ibsen, escenografía de Harald Molander, Vasateatern[11]
  • 1898 : Hemmet, de Hermann Sudermann, Vasateatern[12]
  • 1898 : Moder Jorden, de Max Halbe, Vasateatern[13]
  • 1899 : Gustav Vasa, de August Strindberg, Svenska teatern[14]
  • 1899 : Erik XIV, de August Strindberg, Svenska teatern[15]
  • 1900 : Når vi døde vågner, de Henrik Ibsen, Svenska teatern[16]
  • 1900 : Lavendel, de Arthur Wing Pinero, Svenska teatern[17]
  • 1900 : Agnes Jordan, de Georg Hirschfeld, Svenska teatern
  • 1900 : En lyckoriddare, de Harald Molander, Svenska teatern
  • 1900 : Provkandidaten, de Max Dreyer, Svenska teatern[18]
  • 1901 : Folkungasagan, de August Strindberg, Svenska teatern[19]
  • 1901 : Solfjädern, de Oscar Wilde, Svenska teatern
  • 1905 : Kedjan, de Herman Heijermans, Vasateatern[20][21]
  • 1906 : Fordringsägare, de August Strindberg, Vasateatern[22][23]
  • 1906 : Stadens stolthet, de Gustav Wied, Vasateatern[24]
  • 1906 : Spindelväven, de Thore Blanche, Vasateatern[25]
  • 1906 : Solfjädern, de Oscar Wilde, Vasateatern[26]
  • 1906 : Småborgare, de Máximo Gorki, Svenska teatern[27]
  • 1906 : Pelléas et Mélisande, de Maurice Maeterlinck, Svenska teatern[28]
  • 1907 : Casa de muñecas, de Henrik Ibsen, Svenska teatern[29]
  • 1907 : El sueño, de August Strindberg, Svenska teatern[30]
  • 1907 : Mannen och hans överman, de George Bernard Shaw, Svenska teatern[31][32]
  • 1907 : Johannes, de Hermann Sudermann, Svenska teatern[33]
  • 1908 : En vintersaga, de William Shakespeare, Svenska teatern[34][35]
  • 1908 : Två konungar, de Ernst Didring, Svenska teatern[36]
  • 1908 : Simson, de Henry Bernstein, Svenska teatern[37]
  • 1908 : Karen Borneman, de Hjalmar Bergstrøm, Svenska teatern[38]
  • 1909 : Den röda hanen, de Palle Rosenkrantz, Svenska teatern[39][40]
  • 1909 : Mrs Dot, de W. Somerset Maugham, escenografía de Karl Hedberg, Svenska teatern[41]
  • 1909 : Bjälbojarlen, de August Strindberg, escenografía de Victor Castegren, Svenska teatern[42]
  • 1909 : Tjänaren i huset, de Charles Rann Kennedy, escenografía de Victor Castegren, Svenska teatern[43][44]
  • 1909 : Djävulens lärjunge, de George Bernard Shaw, escenografía de Karl Hedberg, Svenska teatern[45]
  • 1909 : Rövarbandet, de Friedrich von Schiller, Svenska teatern[46]
  • 1910 : Ybeck, de Ludvig Nordström, Svenska teatern[47]
  • 1910 : Karlavagnen, de Tor Hedberg, Svenska teatern[48]
  • 1910 : Nils Ehrensköld, de Gustaf von Horn, Svenska teatern[49]
  • 1910 : Örnarna, de Ernst Didring, escenografía de Karl Hedberg, Svenska teatern[50]
  • 1910 : De ungas förbund, de Henrik Ibsen, Svenska teatern[51]
  • 1910 : Konserten, de Hermann Bahr, Svenska teatern[52]
  • 1911 : Wallenstein, de Friedrich Schiller, escenografía de Gunnar Klintberg, Svenska teatern[53]
  • 1912 : Gustav Vasa, de August Strindberg, Svenska teatern[54]
  • 1912 : Höga rättvisan de Lothar Schmidt, escenografía de Sven Söderman, Svenska teatern[55]
  • 1912 : Quo Vadis?, de Henryk Sienkiewicz, Svenska teatern[56]
  • 1912 : De fem frankfurtarna, de Carl Rössler, Svenska teatern[57]
  • 1914 : La doncella de Orleans, de Friedrich Schiller, Svenska teatern[58]
  • 1919 : Kungen, de Emmanuel Arène, Gaston Arman de Caillavet y Robert de Flers, escenografía de Gunnar Klintberg, Svenska teatern[59]
  • 1920 : Markis von Keith, de Frank Wedekind, escenografía de Karl Hedberg, Dramaten
  • 1920 : Låt oss skiljas, de Victorien Sardou y Émile de Najac, escenografía de Karl Hedberg, Dramaten
  • 1921 : Vi mördare, de Guðmundur Kamban, escenografía de Karl Hedberg, Dramaten
  • 1921 : Dödsdansen, de August Strindberg, escenografía de Gustaf Linden, Dramaten
  • 1921 : Villa Hjärtedöd, de George Bernard Shaw, escenografía de Karl Hedberg, Dramaten
  • 1921 : Mästaren, de Hermann Bahr, escenografía de Gustaf Linden, Dramaten
  • 1922 : Stulen lycka, de Giuseppe Giacosa, escenografía de Tore Svennberg, Dramaten
  • 1922 : Skuggorna, de Jean Sarment, escenografía de Tore Svennberg, Dramaten
  • 1923 : Den stora rollen, de Runar Schildt, escenografía de Tore Svennberg, Dramaten
  • 1924 : Älska, de Paul Géraldy, escenografía de Tore Svennberg, Dramaten
  • 1924 : En vintersaga, de William Shakespeare, escenografía de Karl Hedberg, Dramaten
  • 1925 : Seis personajes en busca de autor, de Luigi Pirandello, escenografía de Tore Svennberg, Dramaten
  • 1926 : Främlingen, de Sven Åkerberg, escenografía de Olof Molander, Dramaten
  • 1928 : Crainquebille, de Anatole France, escenografía de Per Lindberg, Dramaten
  • 1928 : Rosmersholm, de Henrik Ibsen, escenografía de Per Lindberg, Dramaten
  • 1928 : Patrasket, de Hjalmar Bergman, escenografía de John W. Brunius, Oscarsteatern[60]

Director

Filmografía

  • 1919 : Ingmarssönerna
  • 1920 : Klostret i Sendomir
  • 1921 : En vildfågel
  • 1921 : Körkarlen
  • 1922 : Vem dömer
  • 1929 : Säg det i toner
  • 1930 : Fridas visor
  • 1933 : Vad veta väl männen?
  • 1935 : Bränningar
  • 1938 : En kvinnas ansikte
  • 1940 : Stål

Referencias

  1. Swedish Film Institute
  2. Sveriges dödbok 1901-2009. Solna. Sveriges släktforskarförbund. 2010. ISBN 978-91-87676-59-8
  3. Uno Ericsson, Klas Engstrom: Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. Höganäs: Bra böcker. p. 223. 1993. ISBN 91-7752-271-0
  4. Sveriges dödbok 1901-2009. Solna. Sveriges släktforskarförbund. 2010. ISBN 978-91-87676-59-8
  5. «Teater och Musik». Dagens Nyheter: 2. 11 de diciembre de 1888. Consultado el 23 de julio de 2015. 
  6. «Teater och musik: Stora teatern». Göteborgs Aftonblad: 2. 18 de febrero de 1891. Consultado el 16 de noviembre de 2015. 
  7. «Programbladet: Tidning för Helsingfors Teatrar och Konserter». 15 de febrero de 1893. Consultado el 7 de noviembre de 2015. 
  8. «Teatrarna». Svenska Dagbladet. 21 de enero de 1898. 
  9. «Teater och Musik». Aftonbladet. 28 de enero de 1898. Consultado el 15 de noviembre de 2015. 
  10. «Teater och Musik: Marcelle». Svenska Dagbladet: 4. 28 de enero de 1898. Consultado el 15 de noviembre de 2015. 
  11. «Kungsämnena». Consultado el 6 de julio de 2015. 
  12. «Teater och Musik: Vasateatern». Aftonbladet: 3. 18 de abril de 1898. Consultado el 15 de noviembre de 2015. 
  13. «Teater och Musik». Dagens Nyheter: 2. 21 de mayo de 1898. Consultado el 26 de abril de 2016. 
  14. Teatro en Estocolmo, pág. 59
  15. Teatro en Estocolmo, pág. 60
  16. «Teaterannons». Dagens Nyheter: 3. 14 de febrero de 1900. Consultado el 25 de febrero de 2017. 
  17. Crónica teatral, pág. 54
  18. Crónica teatral, pág. 55
  19. Teatro en Estocolmo, pág. 390
  20. Teatro de Estocolmo, pág. 166
  21. Frithiof Hellberg (1905). «Teater och musik». En Frithiof Hellberg, ed. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Estocolmo) 18 (49): 626. Consultado el 19 de noviembre de 2015. 
  22. Teatro en Estocolmo, pág. 167
  23. Johan Nordling; Frithiof Hellberg (1905). «Teater och musik». En Frithiof Hellberg, ed. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Estocolmo) 19 (3): 35. Consultado el 19 de noviembre de 2015. 
  24. Johan Nordling; Frithiof Hellberg (1906). «Teater och musik». En Frithiof Hellberg, ed. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Estocolmo) 19 (5): 60. Consultado el 19 de noviembre de 2015. 
  25. Johan Nordling; Frithiof Hellberg (1906). «Teater och musik». En Frithiof Hellberg, ed. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Estocolmo) 19 (13): 161. Consultado el 19 de noviembre de 2015. 
  26. Ernst Högman; Frithiof Hellberg (1906). «Teater och musik». En Frithiof Hellberg, ed. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Estocolmo) 19 (19): 234. Consultado el 20 de noviembre de 2015. 
  27. Bo Bergman (16 de noviembre de 1906). «Svenska teatern: 'Småborgare'». Dagens Nyheter: 3. Consultado el 7 de agosto de 2015. 
  28. «Svenska teatern: 'Pelléas och Mélisande'». Dagens Nyheter: 3. 30 de noviembre de 1906. Consultado el 7 de agosto de 2015. 
  29. Bo Bergman (6 de marzo de 1907). «Fru Dybwads gästspel: 'Ett dockhem'». Dagens Nyheter: 3. Consultado el 5 de agosto de 2015. 
  30. «Teater, konst, litteratur». Dagens Nyheter: 2. 18 de marzo de 1907. Consultado el 26 de julio de 2015. 
  31. Bo Bergman (28 de septiembre de 1907). «Svenska teatern: 'Mannen och hans öfverman'». Dagens Nyheter: 3. Consultado el 5 de agosto de 2015. 
  32. Teatro en Estocolmo, pág. 124
  33. Teatro en Estocolmo, pág. 127
  34. Bo Bergman (18 de enero de 1908). «Svenska teatern: 'En vintersaga'». Dagens Nyheter: 2. Consultado el 5 de agosto de 2015. 
  35. Teatro en Estocolmo, pág. 128
  36. Bo Bergman (12 de marzo de 1908). «Svenska teatern: 'Två konungar'». Dagens Nyheter: 3. Consultado el 4 de agosto de 2015. 
  37. Bo Bergman (23 de septiembre de 1908). «'Simson' på Svenska teatern». Dagens Nyheter: 3. Consultado el 5 de agosto de 2015. 
  38. Bo Bergman (2 de diciembre de 1908). «Tre Stockholmsteatrar i konkurrens med gästspelspremiärer samma kväll». Dagens Nyheter: 2. Consultado el 5 de agosto de 2015. 
  39. «Teater, konst, litteratur». Dagens Nyheter: 3. 29 de diciembre de 1908. Consultado el 5 de agosto de 2015. 
  40. «Teater, konst, litteratur». Dagens Nyheter: 2. 17 de enero de 1909. Consultado el 6 de agosto de 1909. 
  41. Bo Bergman (26 de febrero de 1909). «Svenska teatern: 'Mrs Dot'». Dagens Nyheter. Consultado el 6 de agosto de 1909. 
  42. Bo Bergman (27 de marzo de 1909). «'Bjälbojarlen' på Svenskan». Dagens Nyheter: 2. Consultado el 6 de agosto de 1909. 
  43. Tjänaren i huset en runeberg
  44. Bo Bergman (16 de abril de 1909). «Svenska teaterns amerikanska premiär i går». Dagens Nyheter: 3. Consultado el 7 de agosto de 2015. 
  45. Bo Bergman (28 de noviembre de 1909). «Svenska teaterns senaste Shawpjäs». Dagens Nyheter: 9. Consultado el 7 de agosto de 2015. 
  46. Teatro en Estocolmo, pág. 658
  47. «Teater, konst, litteratur». Dagens Nyheter: 7. 25 de enero de 1910. Consultado el 10 de junio de 2016. 
  48. Bo Bergman (2 de marzo de 1910). «Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern». Dagens Nyheter: 7. Consultado el 7 de agosto de 2015. 
  49. Bo Bergman (1910). «Gustaf Horns 'Nils Ehrensköld' på Svenska teatern i går». Dagens Nyheter.  |fechaacceso= requiere |url= (ayuda)
  50. Bo Bergman (17 de abril de 1910). «Premiären på Didrings 'Örnarna' en betydande succès». Dagens Nyheter: 1. Consultado el 7 de agosto dei 2015. 
  51. «Teater, konst, litteratur». Dagens Nyheter: 7. 24 de septiembre de 1910. Consultado el 8 de agosto de 2015. 
  52. «Teater, konst, litteratur». Dagens Nyheter: 5. 4 de noviembre de 1910. Consultado el 8 de agosto de 2015. 
  53. Bo Bergman (21 de enero de 1911). «Schillers Wallenstein på Svenska teatern». Dagens Nyheter: 6. Consultado el 2 de agosto de 2015. 
  54. «August Strindbergs dag på Stockholms teatrar». Dagens Nyheter: 5. 23 de enero de 1912. Consultado el 2 de agosto de 2015. 
  55. Bo Bergman (9 de febrero de 1912). «'Höga rättvisan' på Svenska teatern». Dagens Nyheter: 8. Consultado el 2 de agosto de 2015. 
  56. «'Quo Vadis?' på Svenska teatern». Dagens Nyheter: 1. 3 de marzo de 1912. Consultado el 2 de agosto de 2015. 
  57. Bo Bergman (5 de mayo de 1912). «Svenska teaterns vårprogram: 'De fem frankfurtarna'». Dagens Nyheter: 9. Consultado el 2 de agosto de 2015. 
  58. «Teater, konst, litteratur». Dagens Nyheter: 9. 5 de marzo de 1914. Consultado el 29 de agosto de 2015. 
  59. «Teater Musik». Dagens Nyheter: 6. 30 de agosto de 1919. Consultado el 21 de julio de 2015. 
  60. Bo Bergman (2 de noviembre de 1928). «Hjalmar Bergmans 'Patrasket'». Dagens Nyheter: 1. Consultado el 6 de enero de 2016. 
  • Ericson Uno, Engström Klas (1993). Bra böcker, ed. Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 13, Rundr-Tall (en swe). Höganäs. p. 223. ISBN 91-7752-271-0. 
  • Svensk litteratur, ed. (1948). Teater i Sverige utanför huvudstaden. Estocolmo. p. 151-159. 

Enlaces externos

  • Tore Svennberg en Internet Movie Database (en inglés).
  • Tore Svennberg en el Teatro Dramaten
  • Wikimedia Commons alberga una categoría multimedia sobre Tore Svennberg.
  • Esta obra contiene una traducción derivada de «Tore Svennberg» de Wikipedia en inglés, publicada por sus editores bajo la Licencia de documentación libre de GNU y la Licencia Creative Commons Atribución-CompartirIgual 4.0 Internacional.
  • Esta obra contiene una traducción derivada de «Tore Svennberg» de Wikipedia en sueco, publicada por sus editores bajo la Licencia de documentación libre de GNU y la Licencia Creative Commons Atribución-CompartirIgual 4.0 Internacional.
Control de autoridades
  • Proyectos Wikimedia
  • Wd Datos: Q6197973
  • Commonscat Multimedia: Tore Svennberg / Q6197973

  • Identificadores
  • WorldCat
  • VIAF: 320149066641165602593
  • ISNI: 0000000076952092
  • BNF: 166092222 (data)
  • GND: 140441085
  • LCCN: no99020135
  • SUDOC: 19313134X
  • KulturNav: id
  • Repositorios digitales
  • Europeana: agent/base/135554
  • Cine
  • IMDb: nm0841061
  • Wd Datos: Q6197973
  • Commonscat Multimedia: Tore Svennberg / Q6197973